Flykten från Myanmar
Flykten från Myanmar
Utställning: Uppsala stadsbibliotek, 20 augusti - 10 oktober 2018.
Över 700 000 människor har under de senaste året flytt från Myanmar till Bangladesh, från från vad FN kallar ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”. Flyktinglägren i sydöstra Bangladesh är överfulla och ungefär en tredjedel av alla världens Rohingyer beräknas bo i lägren.
På en kulle utanför Balukhali flyktingläger står ett hundratal människor och blickar ut över omgivningen. Långt i fjärran kan man se ett ringlande led av människor. De är på väg att korsa gränsen mellan Myanmar och Bangladesh. Gruppen anländer till lägret natten mellan den 2a och 3e november 2017. Flykten tog dem 8 dagar, vilken de gjorde till fots. När de anländer slår de sig utmattade ner i leran på marken.
På en kulle utanför Balukhali flyktingläger står ett hundratal människor och blickar ut över omgivningen. Långt i fjärran kan man se ett ringlande led av människor. De är på väg att korsa gränsen mellan Myanmar och Bangladesh. Gruppen anländer till lägret natten mellan den 2a och 3e november 2017. Flykten tog dem 8 dagar, vilken de gjorde till fots. När de anländer slår de sig utmattade ner i leran på marken.
”Militär och polis attackerade vår by mitt i natten. Vi hann inte ta med oss någonting alls. Jag och min man tog våra två barn och sprang”
Aysha Begum.
Aysha Begum.
Aysha Begum har bott i flyktinglägret Balukhali i en knapp månad när jag träffar henne. Hon bor tillsammans med sin man och tre barn, i ett tält byggt av presenningar, djupt inne i lägret. När hon tvingades fly var hon höggravid. Hon födde sitt tredje barn på golvet i det här tältet, bara ett par dagar innan jag träffade henne. Lägren är byggda i all hast då hundratusentals människor, nästan över en natt, kom flyende in till Bangladesh. Lägren är byggd på en lerig mark och människorna bor tätt, tätt ihop. Lägren är omgivet av risfält som nu används som toalett åt hundratusentals människor. Lukten av mänskligt avfall och skräp omger allt.
Mohemmed Shorif är på flykt från Myanmar för tredje gången. Han tvingades fly Myanmar efter de tidigare attackerna mot Rohingyer under 1978 och 1991. Han tillbringade då totalt 8 år i olika flyktingläger i Bangladesh.
Mohemmed Shorif är på flykt från Myanmar för tredje gången. Han tvingades fly Myanmar efter de tidigare attackerna mot Rohingyer under 1978 och 1991. Han tillbringade då totalt 8 år i olika flyktingläger i Bangladesh.
”De kan säga vad de vill. Men vi kommer vi aldrig få några rättigheter i Myanmar. Det har aldrig skett tidigare och kommer aldrig att ske i framtiden. Jag tror inte att jag någonsin kommer att återvända till Myanmar”
Mohemmed Shorif.
Mohemmed Shorif.
Livet i lägren är stilla. Bristen på sysselsättning är märkbar hos de människor jag träffar. Lägren är uppdelade i olika zoner vilka varje styrs av en lokal Maji. De ser till att allt går rätt till i sin zon. Då flyktingarna inte tillåts lämna lägren så fins det ingen möjlighet till arbete. De får istället förlita sig på matutdelning. För att få mat krävs att man har ett flykting-ID. På ID-korten står det att de är medborgare i Myanmar. I ett land där de aldrig haft möjlighet att ansöka om pass, bo vart de vill eller ens resa till huvudstaden.
Aysha Begums son har ännu inte fått något namn. Hon hoppas att familjen en gång ska kunna återvända till Myanmar. Byn hon och hennes familj lämnade bodde det en gång 5000 människor. Den är nu helt tom och bara hälften av invånarna lyckades ta sig till Myanmar.
Aysha Begums son har ännu inte fått något namn. Hon hoppas att familjen en gång ska kunna återvända till Myanmar. Byn hon och hennes familj lämnade bodde det en gång 5000 människor. Den är nu helt tom och bara hälften av invånarna lyckades ta sig till Myanmar.